Kvinnors rätt – en början

Jämn könsfördelning och kvinnors rätt

I samband med det annalkande hotet av första världskrigets utbrott samlades svenska kvinnor i den gemensamma andan att söka åstadkomma en jämnare könsfördelning i organisationer. Reglerade krav på jämn könsfördelning var mycket ovanligt - om det ens förekom. Krigshotet var en avgörande faktor för den vid denna tid framväxande kvinnorörelsen.
Åren 1913-1914 etablerades International Women's Day och den 8 mars blev den dag som kvinnor runt om i Europa samlades för att debattera kvinnors rättigheter och protestera mot kriget. År 1913 publicerades boken Women’s Share in Social Culture vari författarinnan Anna Garlin Spencer pekar på obalansen mellan kvinnors och mäns rättigheter och förespråkar kvinnors behov av självständighet och individualisering.
Den första motionen i Sveriges riksdag om kvinnlig rösträtt till andra kammaren kom 1884, men förslaget fick klent stöd. Den verkliga kampen för kvinnlig rösträtt startas runt år 1900 och 1903 bildas Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt, LKPR. Föreningen bildades på initiativ av såväl liberala som socialdemokratiska kvinnor. Den var bara öppen för kvinnliga medlemmar och samlade kvinnor från olika politiska håll. Föreningen hade som mest 17 000 medlemmar och lyckades i en stor masspetition 1913 samla in 350 000 namnunderskrifter för kvinnlig rösträtt. Vid valet 1917 fanns en majoritet för kvinnlig rösträtt, 1919 togs det första beslutet för allmän kvinnlig rösträtt i kommunala val och grundlagsändringen genomförs slutligen 1921, när också andrakammarvalet 1921 hölls. När saken var avklarad upplöstes förbundet och de flesta medlemmar gick med i Fredrika-Bremer-Förbundet, medan ledningen bildade Svenska Kvinnors Medborgarförbund.
Den 24 maj 1919 beslutade man i Sverige att införa lika och allmän rösträtt för kvinnor, när det gällde val till riksdagens andra kammare i plenum. År 1921 genomfördes dock det första valet till andra kammaren där kvinnor deltog. Rösträtt till andra kammaren hade den svenska medborgare som fyllt 23 år året före valåret. Rösträtt saknade den som inte fullgjort värnplikten, var förklarad omyndig, var satt i konkurs, var varaktigt försörjd av fattigvården eller som dömts enligt brottsbalken att förlora sin rösträtt.